Dags att dela ut demokratipriset till Eva-Lotta Hultén

Freinetrörelsen i Sveriges Demokratipristagare för år 2023 är journalisten Eva-Lotta Hulten.

När pristagaren valdes ut var ett tungt vägande skäl att Eva-Lotta Hultén i sitt journalistiska undersökande arbete funnit att allt talar för en skola där även de mänskliga, kreativa och demokratiska värdena kan få plats.

Eva-Lotta har grävt på djupet bland forskning om skolan och intervjuat många personer med kunskap om skolan, däribland representanter för OECD. I en tid då skolan pressas mot mer målstyrning och resultat, balanserar hon upp och sprider sin vetskap vidare till oss pedagoger, så att vi kan få styrka att arbeta vidare med det viktiga arbetet: att skapa framtidens demokratiska samhälle.

Årets pristagare, Eva-Lotta Hultén, har arbetat som frilansande journalist sedan 1996. Du som läst kultursidor i GP eller DN eller lyssnat på Obs i P1 har kanske gjort bekantskap med hennes texter. Eva-Lotta har även skrivit ett antal böcker som omfattar ett brett ämnesområde. Om människans natur i boken ”Resan från mörkrets hjärta”, miljö i boken ”Skogen vi ärvde” och skolan i boken ”Vad ska vi med skolan till”.

Skolan är ett ofta förekommande tema i många av de fristående texterna. Skolfrågor är enligt Eva-Lotta själv det hon engagerat sig mycket i de senaste åren. Dessa artiklar har bland annat publicerats i de två stora fackliga tidningarna för lärare, Pedagogiska Magasinet och i olika dagstidningar.

Eva-Lotta Hultén är sprungen från Sävedalen utanför Göteborg men bor numera på en ö utanför Ljungskile på västkusten. Till sist några frågor till pristagaren:

• Var kommer ditt intresse för skolfrågor ifrån?

Jag hade längtat efter att börja i skolan men började snabbt vantrivas. Det blev fel från början. Trots att jag redan kunde läsa och skriva fick jag börja ljuda och forma bokstäver i samma böcker som alla andra. Jag kom snabbt att uppfatta skolan som en övning i att göra som man blev tillsagd, snarare än att få lära sig saker. Sedan hade jag svårt för auktoriteter och ifrågasatte mycket. En del lärare uppskattade det men inte alla. Många klasskompisar tyckte nog också att jag var jobbig.

Jag upplevde att mycket vi gjorde i skolan var meningslöst. Jag hade behövt få göra saker som syftade till något just då, och inte bara var övning för framtiden.

Den stora lust och nyfikenhet som jag kom till skolan med som sjuåring dödades och 12 år senare spottade systemet ut en människa helt utan lust att lära sig något. Som väl är kom lusten tillbaka efter ett tag. Och resulterade bland annat i en nyfikenhet på hur lärande fungerar och hur en bra skola skulle kunna se ut.

• Har du tagit intryck av något särskilt du kommit i kontakt med under dina egna intervjuer eller besök på skolor?

Jag har särskilt tagit intryck av mina besök på skolor som jag tyckt jobbar på bra och kloka sätt. Som Amara Berri-skolan i Spanien och Jenaplanskolan i Tyskland. Det är två sinsemellan väldigt olika skolor men båda har som mål att göra elever driftiga, engagerade, självgående, ansvarsfulla, empatiska och hjälpsamma.

• Priset vill uppmärksamma någon som förbättrar förutsättningarna för det demokratiska arbetet i skolan. Vad innebär ett demokratiskt arbete i skolan för dig?

Det innebär att eleverna får möjlighet att påverka på många sätt och på flera plan. De ska få påverka vilket lekmaterial som köps in till rasterna – som många elever är intresserade av – men också hur undervisningen ser ut och hur skolan styrs. Rektor borde använda elev- och klassråd som remissistanser för viktiga beslut.

Det är emellertid ännu viktigare att eleverna får möjlighet att ta ansvar och påverka det dagliga arbetet i skolan så att de vänjer sig vid att deras röster räknas och att de är medskapare till klassrumsklimat och omvärld. Lärare behöver engagera sina elever genom att ställa dem frågor om hur de vill jobba, och lita på att de har saker att bidra med. Vad är ett bra lektionsupplägg? Hur vill de redovisa, så att klasskompisarna får lära sig av deras arbeten? Har de idéer om studiebesök? Hur får man alla att komma in i gemenskapen på rasterna?

Elever kan också få vara med och intervjua sökande vi nyanställningar, vara delaktiga vid planering av ombyggnationer, ta ansvar för frilufts- eller temadagar, hålla i undervisningen på områden där de är kunniga, få utrymme att ta egna initiativ för att göra gott för samhället och så vidare. Man får förstås anpassa efter ålder och förmåga.

• Du har skrivit att du vill se en skola som utvecklar eleverna både kunskapsmässigt, känslomässigt, moraliskt och socialt. Hur står det till med dessa områden i skolan tycker du?

Vad bör skolan fokusera mer respektive mindre på? Som väl är behöver man inte välja! När det gäller sociala, känslomässiga och moraliska förmågor hos eleverna så handlar mycket om vilka arbetssätt man väljer. Det är inget som måste kräva egen tid utan handlar om attityder hos skolledning och lärare. Vill man utveckla eleverna som hela människor? Ja, då behöver man undervisa på ett sätt som inte bara ger dem faktakunskaper utan gör dem engagerade, ställer dem inför valmöjligheter, övar dem i samarbete och ansvarstagande och bygger en gemenskap som gör att de vill bidra till varandras och samhällets välgång.

Engagerade elever som trivs lär sig dessutom bättre så vi har allt att vinna på att variera arbetssätten i skolan och tänka brett kring skolans syfte.

Idag finns många lärare som redan jobbar så här men jag tror många fler skulle vilja det om de fick mer uppmuntran till det och om samtalet om vad skolan ska vara bra för hölls mer levande, både inom skolan själv och i samhället i stort.

• Du har också skrivit en bok som heter ”Klara, färdiga gå – En bok om konkurrism”. Enligt beskrivningen behandlar boken samhällets konkurrensinriktning. Du menar att det även inbegriper och påverkar skolan. På vilket sätt?

Roligt att få den frågan! Många tar till tävlingar för att trigga eleverna att prestera men det har sina nackdelar. Dels trivs inte alla med tävlande och många mår rentav dåligt av att försättas i tävlingssituationer. En del som är tävlingsinriktade kan bli aggressiva vilket kan skapa dålig stämning – vilket också riskerar att slå tillbaka på den tävlingsinriktade eleven själv. Dessutom presterar vi överlag sämre på mer krävande uppgifter när vi tävlar. Fokus hamnar på vinst i stället för på problemlösning och då tänker vi sämre.

Ytterligare en aspekt är att vi får en sämre utbildning överlag när lärare, skolor och kommuner tvingas konkurrera med varandra om elever eller i rankingar av olika slag. Vi blir stressade, tänker sämre och blir mindre benägna att dela med oss av kunskap och erfarenheter. Vi får en ytligare och mindre kunskapsrik skola när kunskaper snävas in till att bli sådant som är lätt mätbart och jämförbart.

• Vilka ord vill du ge skolans personal på vägen i deras fortsatta arbete för en bättre skola?

Heja på! Så många av er är kloka, kunniga, måna om era elever och fantastiska ledare och förebilder! Fortsätt kräva att skolan ska ha ett brett och kompensatoriskt uppdrag och fortsätt kämpa för att alla elever ska få känna sig värdefulla, välkomna och delaktiga i skolan.

Och om ni orkar och hinner: jobba för att avskaffa betyget F och timplanerna; kämpa för större utrymme för verklig elevdemokrati och för en skola som värderar praktiska kunskaper lika högt som teoretiska.

Text: Raija Törnroos

Freinetrörelsens demokratipris

Freinetrörelsens Demokratipris ges årligen till en person/förening som främjat den demokratiska utvecklingen för skolan. Nomineringar till priset samlas in från medlemmar och från Freinetpedagogik i Sverige. Pristagaren ska vara någon utanför Freinetrörelsen.Från början kallades demokratipriset för Open Minds efter den tidigare statyn av Gunilla C:son Björk. Nuvarande demokratipris är den staty skapad av konstnären Emma Ströde Falk.

Här kan du läsa mer om konstnären:

Emma Ströde Falk

Vinnaren av Freinetrörelsens Demokratipris har sedan 2017 tilldelats en bronsskulptur som vi kallar Sommarflickan. Sommarflickan är skapad av Göteborgsbaserade skulptören Emma Ströde Falk.
Emma Ströde Falk, född 1973, har genomgått en gedigen konstnärlig utbildning som startade redan 1992. Bland skolorna finns Sorbonne, Academie Grandes Terres i Paris, Hovedskous skulpturlinje samt KV-konstskola.
Även om Emma Ströde Falk också använder sig av andra konstnärliga medier, är skulptur det som gjort henne mest känd för allmänheten. Möjligheten att bidra med konst som är tillgänglig för alla i stadsrummet lockar konstnären. Det kan antingen upplevas eller låtas bli om man inte känner för det just då.
I Göteborg, på Kungsportsplatsen, finns inte endast statyn med den ridande Karl den IX utan även Nike Göteborg, ett barn som rider på ett fantasidjur. Denna skulptur av Emma Ströde Falk är en av de mer synliga i stadsbilden i Göteborg. Barnen skulle säkert vilja klättra upp på ryttarkonungen men han sitter oåtkomlig på sin höga häst. Emma Ströde Falk menar att den lilla statyn är mycket mer tillgänglig i barnhöjd. En staty som dessutom symboliserar att uppmuntra barns framtida prestationer.
Staden Göteborg, Härryda, Örnsköldsvik samt flera andra platser i Sverige och utomlands har smyckats med offentliga konstverk skapade av Emma Ströde Falk. Däribland finns även platsen där flickan i vårt demokratipris finns med i större skala. Skulpturen i fråga står vid ett bostadsområde uppbyggt vid det tidigare Radio och TV huset vid Delsjön i Göteborg. Verket heter Sommarradio och är en eloge till Public Service. Skulpturen föreställer en flicka med en radio bredvid sig. Enligt konstnären så kanske flickan lyssnar på programmet Sommar i P1, som även hon brukar lyssna på.
Sommarflickan är en förstudie till flickan i denna skulptur. När det dåvarande demokratipriset Open Minds skulle ersättas träffade en styrelsemedlem Emma Ströde Falk och fann tycke för Sommarflickan och vi fick lyckligtvis ett nytt demokratipris. Freinetrörelsen är stolt att tilldela Sommarflickan till våra vinnare. Det finns drag av livsglädje och frimodighet i Sommarflickans gestalt. Den livsglädjen och frimodigheten kännetecknar även våra demokratipristagare.

Historieberättarna mottagare av Freinetrörelsens demokratipris 2022

Historieberättarna utdelas priset med motiveringen att de med stort engagemang och öppenhet gör barns och ungdomars röster hörda. Med hjälp av sina kulturarbetare ger Historieberättarna barn och unga möjlighet att i workshops både få bidra till och ta del av kulturella uttryck. Ett uttalat mål hos historieberättarna är att alla unga ska kunna delta.

Historieberättarna beskriver sin verksamhet följande: Kulturföreningen Historieberättarna arbetar för allas lika värde och rättigheter, för demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter samt allas rätt till yttrandefrihet. Föreningen är fristående, partipolitiskt och religiöst obunden. Historieberättarna startades 2015 och har sitt säte i Stockholm Stad. Föreningen Historieberättarna arbetar för att bredda kulturutbudet för barn, unga och unga vuxna utifrån varje deltagares egna
förutsättningar, behov och intresse.

Föreningen anordnar workshops och andra kulturarrangemang för att uppfylla dessa mål vilket bland annat lett till utställningar, böcker, animationer, radioteater, poesi, prisade filmer och inte minst en kreativ kokbok. Senast så har Historieberättarna tillsammans med skolelever arbetat i ett projekt som heter ”Brev till makthavare” där barn ställde frågor, uttryckte behov och berättade om sin verklighet.
Brev fick svar från bland annat statsministern, ett brev ledde till ett nytt övergångsställe utanför en skola och projektet ställdes ut på Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm.

Anusha Andersson är verksamhetsledare och grundare för Historieberättarna, medgrundare är även Tove Möller. Idén till föreningen kom från Anusha som då arbetat i många år som filmpedagog och
länge saknat en möjlighet att arbeta pedagogiskt med kulturuttryck som verktyg för att möjliggöra för barn och unga att få göra sin röst hörd utifrån egna villkor och nyfikenhet.

Anusha- När jag växte gav litteratur, musik, teater och film mig en möjlighet att bättre förstå mig själv såväl som min omvärld. Det är enormt berikande att få arbeta med Historieberättarna och på så sätt skapa fler möjligheter för barn och unga att utforska både sina yttre och inre världar.

Freinetrörelsen önskar från hela sitt hjärta Historieberättarna lycka till i det fortsatta arbetet!

Bilden är tagen av Nina Varumo

Dina och Jovan Rajs 2021

Dina och Jovan Rajs tilldelas Freinetrörelsens demokratipris 2021 för att de under många skolbesök delat med sig av de skakande, och ofta självupplevda berättelserna från förintelsen. Genom det förtjänstfulla arbetet har de låtit historien lära de unga något viktigt för en demokratisk framtid. Ett arbete som vi inom Freinetrörelsen uppskattar stort.

2019 Ann-Marie Körling

Freinetrörelsens demokratipris Open Mindfs 2019 tilldelas läraren, författaren och tidigare läsambassadören Anne-Marie Körling för hennes outtröttliga arbete för att stimulera barn och ungas läsning och på så sätt bidra till ett språkutvecklande förhållningssätt i demokratins tjänst. Kanske finns det inget som gör så stor nytta för demokratin som att äga förmågan till läsande inspirerat många andra lärare att göra detsamma. Hennes metod innebär bland annat att utveckla förmågan till att lyssna till vad barn och ungdomar säger, och att ta deras upplevelser, tankar och funderingar på allvar.

Liksom Celestin Freinet betonar Anne-Marie Körling i böcker och intervjuer i olika medier klassrumsmiljöns betydelse för att ett demokratiskt lärande ska vara möjligt. I ett klassrum där magiska saker kan ske krävs flexibel möblering med plats för samtal i stora och små grupper men även enskildhet för de elever som just då behöver det. Genom parollen ”Väck läshungern” har Anne-Marie Körling delat m ed sig av sina djupa kunskaper kring utvecklandet av barns och ungas läsförmåga i allmänhet och läsandet i synnerhet.

Stiftelsen Expo

Freinetrörelsens demokratipris, Open Minds 2018, tilldelas Stiftelsen Expo för deras mångåriga engagemang för det mångkulturella och mot de mörka krafter som försöker slita sönder vårt samhälle. Stiftelsen Expo har utmärkt sig för att värna allas lika värde och rakryggat påvisat sambandet mellan nazismen och nya högerkrafter som vill bli ”rumsrena”. Begreppet kommunikation får i Expo sin verkliga uttolkare både vad gäller innehållet i tidskriften Expo men också i sitt ställningstagande mot nazism, rasism, högerextremism och främlingsfientlighet.

En grundpelare i Freinetpedagogiken är att demokrati i skolan ska leda till ett demokratiskt samhälle. Den internationella Freinetrörelsen har, liksom Stiftelsen Expo, en lång historia av ställningstagande mot fascism och diktatur. Célestin Freinets personliga livshistoria är kanske det tydligaste expemplet på detta.

Stiftelsen Expo har under många år varit aktiva med att informera skolungdom om krafter som hotar demokratin vilket, i ljuset av de senaste årens diskussioner om falska nyheter, är värdefulla bidrag till ungdomars kunskaper. Det senaste årets händelser har på allvar visat värdet av Stiftelsen Expos kamp att analysera vad som ligger bakom unga människor olika

val i livet.

2016 Suzanne Dansereau Forslund

Freinetrörelsens demokratipris Open Minds 2016 går till TV-journalisten Suzanne Dansereau Forslund för hennes outtröttliga arbete att i TV-mediet förmedla Celestin Freinets liv och tankar. Genom sitt engagemang för demokratiska principer i skolans värld fick hon tidigt upp ögonen för Celestin Freinets gärning i hans arbete för fred och frihet men även för hans engagemang att för barnen, i den skola han grundade i Provence i södra Frankrike, förklara orättvisor i det franska samhället. Genom sin dubbla språkliga och kulturella kompetens har Suzanne Forslund genom åren haft tillträde till arenor som andra inte kommit i närheten av; något hon utnyttjat i sitt arbete som TV-journalist på Utbildningsradion. I samband med uppmärksammandet av 100-årsminner av Celestin Freinets födelse, gjorde hon ett antal viktiga filmer kallade ”Lust att lära”, om Freinets pedagogiska tankar såsom de uppfattades i Frankrike, Kanada och Sverige.

Oraib Qamhawi

2015 års demokratipris Open Minds tilldelas universitetsajunkten Oraib Qamhawi för hennes mångåriga kamp för att bygga broar mellan Palestina och Israel. Detta har hon gjort genom ett stort engagemang för att arbeta för förståelse mellan alla barns lika värde.

Oraib Qamhawi har med sin muslimska bakgrund tillsammans med kristna lärare byggt upp en mångkulturell skola i Betlehem där barn från alla religioner samsas i en demokratisk anda. Under många år har Oraib Qamhawi utbildat lärare på skolan i Betlehem för att på plats överföra de värderingar som genomsyrar de svenska läroplanerna.

Sedan mer än tjugofem år arbetar Oraib Qamhawi på lärarutbildningen i Stockholm där hon genom sitt engagemang förmedlat sin oerhörda kunskap om flerspråkighet, mångkulturalitet och mänskliga rättigheter till tusentals lärarstudenter.

Lena Fejan Ljunghill

2014 år demokratipris Open Minds tilldelas journalisten Lena Fejan Ljunghill för hennes outtröttliga arbete att göra skolan till en arena för demokratisk fostran men också för att visa på forskningens roll i skolans utveckling.

Efter många år som journalist med fokus på skolans demokratiska uppdrag blev hon forskningstidskriften Pedagogiska Magasinets första chefredaktör och formade under många år den pedagogiska debatten i svensk skola. I gruppen runt journalisterna i Pedagogiska Magasinet samlade Lena Fejan Ljunghill Sveriges ledande skolforskare och skapade därmed den viktiga forskningsanknytningen till skolutvecklingen. Lena Fejan Ljunghill har under alla sina framgångsrika journalistår tagit ställning mot elitsatsningar och individualismens framfart i skolan och för samarbete och solidaritet som en viktig ingrediens i barns och ungdomars lärande.

Gabriella Ekelund

Freinetrörelsens demokratipris Open Minds tilldelas 2013 till Gabriella Ekelund

för sitt engagemang för förskolans möjlighet att bidra till barns demokratiska fostran. Engagerat och initierat beskriver hon i flera böcker om hur förskolans personal medvetet söker förändra sitt arbetssätt till att organisera verksamheten så att barn kan få det utrymme de behöver för bli lyssnade på och för att deras nyfikenhet ska kunna tas på allvar men också alla de svårigheter de stöter på under vägen. I intervjuer med förskollärare och barnskötare lyfter hon fram dessa hinder och ställer sig frågan om hur barns perspektiv ska kunna respekteras i förskolan men också i samhället utanför och på så sätt vara grunden för barns vardag och lärande.

Sveriges Elevråd SVEA

Freinetrörelsens demokratipris Open Minds tilldelas i år, 2012 Sveriges Elevråd SVEA för föreningens engagemang för elevers rättigheter både vad gäller rätten till en bra och stimulerande miljö men också rätten till att ingå i ett demokratiskt sammanhang. Insikten om att delaktighet påverkar lärandet i positiv riktning genomsyras i den verksamhet med kurser och work shops som Sveriges Elevråd SVEA erbjuder sina medlemmar. Ett stort engagemang manifesteras i föreningens hållning som antirasistisk och i dess strävan att hjälpa vuxna att bättre förstå ungdomars villkor och liv men även att förändra ungdomars inställning från passiva mottagare till aktiva deltagare både i politiska sammanhang och i samhället i övrigt.

Stockholm i september

Freinetrörelsen genom Inger Nordheden
Ordförande i Freinetrörelsen i Sverige – Kooperativet Arbetets Pedagogik KAP

Suzanne Osten

Freinetrörelsens demokratipris Open Minds år 2011 tilldelas författaren Suzanne Osten för sitt mångåriga engagemang för barns och ungas villkor. Oförtröttligt och engagerat har hon genom sin teater Unga Klara skildrat barns utsatthet och låtit barn vara medskapare av teaterproduktionerna. Årets pjäs handlar om barnuppfostran. Hon kallar pjäsen för ”Uppfostrarna och de ouppfostringsbara” och i ett sökande efter hållbart manus har ett antal skolklasser fått chansen att skapa animerade filmer om temat. På samma sätt har Suzanne Osten arbetat under alla de år som Unga Klara funnits vilket inneburit utgångspunkter för viktiga samtal mellan barn och vuxna på barnens villkor.

Glada Hudiks grundare Pär Johansson.

Freinetrörelsens demokratipris Open Minds 2010 går till en normalstörd person, nämligen till teaterföreningen Glada Hudiks grundare Pär Johansson.

Begreppet normalstörd i relation till utvecklingsstörd är genialiskt. Pär visar med sitt engagemang att alla de fördomar som normalstörda människor har om utvecklingsstörda kommer på skam. Ingen människa vill att de saker som de är dåliga på ska vara det om räknas utan vi vill alla få visa vad vi är bra på. Detta gäller självklart också för utvecklingsstörda. Pär Johansson har efter envist arbete och med hårt motstånd från det normalstörda etablissemanget lyckats locka fram sidor hos sina utvecklingsstörda skådespelare som få trodde vara möjligt. Inte bara skådespelarna har vuxit av detta. Vi normalstörda har också vuxit. Vi har vuxit när vi vidgat våra vyer och ändrat vår världsuppfattning. För det är då kunskap blir till. Det är då förändring kan ske. Det är då demokratin visar sig. För det är en kamp i demokratins tjänst som Pär Johansson bedriver.
Vi är därför stolta över att vi valt Pär Johansson till 2010 års demokratipris Open Minds.

Lars H Gustafsson

Freinetrörelsens demokratipris 2009 Open Minds tilldelas Lars H Gustafsson för hans mångåriga arbete för barn och ungdomars rärttigheter. Lars H Gustafsson har med sitt engagemang och sin empatiska förmåga närmat sig barn och ungdomar på ett demokratiskt och respektfullt sätt.

Han har visat att respekt för varje individs okränkbarhet skapar trygga och demokratiska medborgare. Lars H Gustafsson har under lång tid stått upp för grundläggande mänskliga värden där aga och annan bestraffning inte existerar. När några oförrätter riskerar att drabba barn, såsom återinförandet av skamvrån, har han inte ryggat för att lägga sig i samhällsdebatten och ställa sig på barrikaderna.

Lars H Gustafsson får priset för att han i handling och i skrift i en mängd engagerande böcker också visar på språkets roll och kraft i all mänsklig kommunikation. Med ord kan vi närma oss våra medmänniskor. Med ord kan vi också fjärma oss. Lars H Gustafsson har visat oss skillnaden.

Gunilla Molloy

Freinetrörelsens demokratipris Open Minds för 2008 har tilldelats universitetslektorn Gunilla Molloy, Stockholms universitet. Gunilla Molloy har under alla sina lärarår, både som lärare på högstadiet och som lärarutbildare, haft begreppet demokrati i fokus. Hon har kämpat för att göra svenskämnet till ett demokratiprojekt. Genom att via skrivandet leda ungdomar in i skönlitteraturens värld, har öppnat vägar för massor av tonåringar att närma sig svåra och viktiga existentiella frågor.

Tidigt intresserade hon sig för genusfrågor och blev berömd av en hel generation lärare när hon på åttiotalet gav flickor och pojkar varannan fråga. Den uppseendeväckande konsekvensen av detta experiment ledde till att nästan alla förskolor och skolor fick upp ögonen för flickornas situation. Att Gunilla Molloy haft stort inflytande på den raketartade utvecklingen i flickornas favör, råder inget tvivel om.

Men hon har inte stannat vid att flickorna fått viss upprättelse. Under tre år på 2000-talet arbetade hon i en högstadieklass och följde från sjuan till nian. Arbetet där resulterade i boken ”När pojkar läser”. Boken är lika spännande som en god roman. Man sitter hela tiden och tänker på hur det ska gå för de pojkar som hon beskriver. Den mångåriga erfarenhet som Gunilla Molloy har av att arbeta med demokrati i skolan har hon under många år delat med sig av till lärarstudenter på Lärarhögskolan och Stockholms universitet. Sin doktorsavhandling har hon skrivit i svenskämnets didaktik.

Karin Dahl

Freinetrörelsen i Sverige har beslutat att dela ut det första Freinetpriset för demokrati i skolan 2007 till Karin Dahl. Karin har genom en livslång gärning i utbildningens tjänst verkat för demokratiseringen av skolan genom sin gärning som utbildare, debattör och författare. Karin Dahl har alltid stått på demokratins och rättvisans barrikader. Till synes oförtröttlig har hon bland annat under sina verksamhetsår på Skolöverstyrelsen arbetat för varje barns rätt till att bli en litterat och tänkande person i ett värdigt och jämlikt samhälle. Under en period reste hon flera gånger i veckan till Alsike kloster i Uppland för att lära utvisningshotade och undangömda flyktingkvinnor att läsa. På senare år har hon kämpat för att flyktingar ska få stanna i Sverige genom att tillsammans med andra demonstrera på torget i Uppsala där hon bor.

Genom Karin Dahl knyts också länken till Daks- Karin Dahl har under många år varit en aktiv medlem i föreningen Daks. Det känns naturligt och viktigt att Freinetrörelsen vid sitt 30-årsjubileum och inför en utmanande framtid på detta sätt kan knyta an till en lång historia av kamp för demokrati. Karin Dahl är långt mer radikal än många av oss någonsin kommer att bli. Hennes personliga engagemang är och kommer att vara en förebild och en inspirationskälla för alla dem som menar att all mänsklig samvaro byggs med demokratiska principer.”