Det finns ingen utbildning till Freinetlärare. Att förkovra sig i pedagogiken sker genom att lära av varandra. Freinetrörelsen har tidigare genomfört utbildningsveckor i Burs på Gotland.

Freinetskolorna har ordnat nätverksträffar. Freinetrörelsen har som strävan att genomföra utbildningsdagar för att sprida och utveckla pedagogiken. En sådan utbildningsdag genomfördes i Göteborg hösten -20 och hösten -22.

Vill du bli Freinetlärare så kan du delta på utbildningsdagar som Freinetrörelsen i Sverige ger under hösten. Det ges även en kurs på Gotland, Fårösund i början av sommaren. Skicka en intresseanmälan till:

marita@freinetskolanhugin.se innan 1 april. Läs mer här ...

Det finns litteratur att förkovra sig i pedagogiken sker genom att lära av varandra. Freinetskolorna erbjuder nätverksträffar och workshops. Freinetrörelsen har som strävan att genomföra utbildningsdagar för att sprida och utveckla pedagogiken. Även de internationella nätverksträffarna, RIDEF, är tillfällen för att lära sig mer om Freinetpedagogik.

Även de internationella nätverksträffarna, RIDEF, är tillfällen för att lära sig mer om Freinetpedagogik.

Tillbakablick på utbildningsdagen i Göteborg, höstlovet 2020

Raija Törnroos

2021-01-24

Nu när det gått några månader sedan vi hade utbildningsdagen i Freinetpedagogikens grunder vill vi gärna summera tankarna bakom samt dela med oss kommentarer på hur de som deltog uppfattade dagen.

Efter att det gått några år sedan Inger Nordheden bjöd in till Gotland för Kurs i Burs och vi i styrelsen för Freinetrörelsen tyckt att något saknades oss, funderade vi hösten 2019 på om vi kunde göra mer för att sprida kunskapen om Freinetpedagogik.

Och det kunde vi ju. Vi beslöt att ordna en kurs i Freinetpedagogikens grunder. Egentligen ville vi ha minst en tvådagarskurs, men med tanke på det osäkra läget med pandemin var det klokt att inte lova för mycket. Med facit i hand var det klokt tänkt. Bara två dagar senare rekommenderades boende i Skåne att inte resa alls och vi hade ju flera med från Freinetskolan i Lund.  Nu kunde vi med handsprit och avstånd klara oss i lokalerna på Drakbergsskolan och så vitt vi vet blev ingen sjuk i anslutning till dagen.

Under planeringen av innehållet hjälptes styrelsen åt. Flera av oss ville egentligen delta. Men vi som slutligen var på plats var jag, Lisa Sigerstad samt Inger Nordheden. Vi i styrelsen var glada att få med oss Inger Nordheden med sin stora erfarenhet som en av lärarna.  Inger valde som sitt tema att dela med sig av konstanterna. Under denna del rådde det aktivitet full aktivitet med blandade samtal i smågrupper och redovisning i större grupp.

Dagen hade dock inletts av mig med en föreläsning om pedagogen Freinet och om de viktigaste grundpelarna i Freinetpedagogiken.

Eftersom en av de viktigaste teserna i Freinetpedagogik är att både handens och hjärnans arbete är viktiga, var det dags för handens arbete under eftermiddagen. Det var inte alldeles lätt att välja innehåll då deltagarna arbetade med från de yngsta på förskolan till årskurs 9. Att kunna tillverka böcker med vackra omslag tyckte vi till slut var lämpligt och användbart för alla. Det var även sådant som barn sedan kan göra tillsammans med pedagogerna och använda till allt fylla med bilder eller text. Anders Mattson, vars exempelböcker vi fått låna, kom ner en stund från fritids där han arbetar för att berätta lite om historien bakom dem. Medan vi höll på som bäst tittade också Lena Alexanderson in och berättade lite ur sin mångåriga erfarenhet i Freinetrörelsen genom åren för de imponerande deltagarna.

I klassrummet där vi arbetat under förmiddagen fanns all möjlig dokumentation att se på. Bilder på barnens arbeten, dokumentation från verksamheten i Freinetrörelsen och även några internationella bidrag från utställningen från det senaste Ridef i Ljungskile. I fikapausen fanns det i alla fall lite tid att upptäcka att Freinetpedagogik verkligen går ut från det lilla klassrummet ut till den stora världen.

Innan alla reste hem höll Lisa i en utvärdering av dagen. Alla fick var sitt intyg och Ingers bok ”Det trevande försöket” i bagaget hem. Även Inger åkte hem medan Lisa och jag spänt läste igenom kommentarerna från deltagarna. Vi fick till oss att de som var med tyckte att dagen varit bra, till och med toppen, men flera tyckte att tiden gick för snabbt och att de önskade mer. Gärna en dag till!

Det styrelsen kan konstatera är att det finns både behov och intresse för kurser i Freinetpedagogik. Vårt mål är att det här inte ska ha varit för sista gången.

Här några utdrag ur kommentarerna samt ytterligare ett par foton.

Foton Lisa Sigerstad och Raija Törnroos.

”Hela upplägget av dagen var väldigt bra. Härlig stämning med lagom tempo och gemenskap. Det var intressant att se så många exempel och få en idé om det internationella sammanhanget. Stort tack!”

”Två dagar vore toppen. Hann bara skrapa på ytan. Längre tid ger mer ”mod” att dela med sig av sina tankar.”

”Något jag skulle uppskatta till nästa gång är att få några frågor att fundera på i förväg. Till exempel instuderingsfrågor till boken. Eller en förberedande uppgift av annat slag.”

”Det som kan vara bättre är att lämna mer tid till frågor efter föreläsningarna. Idag kändes det lite ont om tid. Annars toppen!”

”Tiden gick fort, men det gör det ju när man har roligt. Mycket nöjd är jag.”

Freinetpedagogik - Livslång lust till lärande

Agneta Ahlqvist

2021-04-09

Freinetpedagogiken är en inbjudande pedagogik, som bjuder in till en livslång lust att lära. 

FREINETPEDAGOGIKENS GRUND – SKOLLAGEN OCH DEMOKRATIN

I Sveriges skollag står det: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära” (Skollag 2010:800, 1 kap, 4 §). Undervisningen ska stimulera elevernas lust att lära sig, nyfikenheten ska växa och viljan att ta reda på nya saker ska permanenteras. I harmoni med detta kan konstateras att Freinetpedagogiken är en inbjudande pedagogik, som bjuder in till en livslång lust att lära.

Skollagen förutsätter också att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Detta är en av freinetpedagogikens viktigaste utgångspunkter, men det är inte bara inhämtning och utveckling av kunskaper som är essentiella, det är i skolan som en förståelse för världen vi lever i och för framtiden bör etableras.

Liksom hela det svenska skolväsendet, vilar Freinetpedagogiken på demokratins grundvalar. Självklart är att skolan bör förbereda eleverna för det värld de kommer att leva resten av sitt liv i.

FREINEPEDAGOGIKEN HUVUDPUNKTER

1)   Freinetpedagogiken är en humanpedagogik, den öppnar för en mångfacetterad förståelse, förståelse för den värld vi lever i, förståelse för och betydelsen av ett livslångt lärande, förståelse för medmänniskor och för mänskligt beteende.

2)   Freinetpedagogiken är inbjudande och engagerande, lärmiljön och undervisningen är stimulerande. Här är eleven en aktiv deltagare.

3)   Freinetpedagogiken är kreativ, experimentell och den sporrar eleverna till nya upptäckter, den ger eleverna verktyg för att kunna leva ett gott liv.

4)   Freinetpedagogiken lägger stor vikt vid empati, medmänsklighet och omsorg. Vi lär os se varandra och oss själva.

5)   Freinetpedagogiken är en anspråkslöshetens pedagogik. Det är inte en rad av ”ska” och ”måste” som dominerar fältet, här lärs eleverna att det är viktigt att kunna anpassa sig till det man har, vikten att kunna ta ansvar och själv göra det bästa av situationen, samtidigt som det egna värdet inte går förlorat.

FREINETPEDAGOGIKEN – QUO VADIS

Celestinè Freinets trettio konstanter är riktlinjer för den humana pedagogik som freinetpedagogiken är. Konstanterna är viktiga, men de varken ska eller bör följas bokstavligt, eftersom samhället är stadd i en ständig förändring. Freinet utgick från det samhälle han levde i och det elevmaterial han hade. Dagens värld är fjärran 1930talets Frankrike, fjärran de barn Freinet fostrade.

Varje generation har i uppgift att tolka konstanterna i förhållande till det stadium samhällsutvecklingen befinner sig i just då. Vilket dock inte låter sig göras om man inte, för varje omtolkning, speglar sin egen tid mot den Freinet levde i. Vi måste gå in på djupet, se de förhållanden Freinet levde och arbetade i, vi måste förstå hans erfarenheter som resulterade i hans pedagogik. Vi bör likaledes noga analysera vår egen tid och uppdatera Freinets teser till vår egen verklighet.

Vi får väl konstatera att freinetpedagogiken, efter närmare hundra år av trevande försök, utkristalliserat sig till att idag vara en pedagogik som lever i tid och rum. I vår tid – där demokratin inte längre är en självklar sak, där klimat och miljö ständigt hotas, där en anarkokorporativism hotar att ta över världsekonomin – är det viktigare än någonsin att lyfta fram vikten av att lära sig av det som hänt och det som händer, för att kunna skapa en solid framtid. Freinetpedagogiken är idag också tydligare än någonsin individens och den lilla gruppens pedagogik. Levnadsvillkor och -förhållanden är inte en homogen konstant i vår värld, det finns en uppsjö av olika verkligheter och freinetpedagogiken går mot en ständig anpassning till världens mångfacetterade behov.

6)   Feinetpedagogiken är i dag, tydligare än någonsin, också det levande livets pedagogik. Människan lever i en värld som lever. Det ständiga behovet att anpassa sig till en föränderlig verklighet frammanar en pedagogik som är lyhörd för tidens puls. Detta är freinetpedagogikens kärna och strävan, dess syfte och dess mål.

Agneta Ahlqvist